Allt fler företag inser fördelarna med att lägga sin it-miljö i ett privat moln för att kunna skräddarsy lösningen utifrån företagets faktiska behov. Men vad är den totala kostnaden för en privat molnlösning, egentligen?

Det är en vedertagen föreställning att följande tre påståenden om privata molnlösningar är sanna:

  • Det är dyrt.
  • Det är komplext och svårt.
  • Det förutsätter att man har svart bälte i moln-tekniken in-house.

I många fall sätts likhetstecken mellan effektivisering = moln = publikt moln. Denna effektivisering har sitt ursprung i två orsaker.

Den ena kan enklast beskrivas som en naturlig fortsättning på outsourcing, där it-driften av den befintliga infrastrukturen i ett första skede läggs ut på en partner. It-infrastrukturen läggs sedan succesivt ut externt (hosting). Det naturliga nästa steget är att förses med både infrastruktur och drift från en publik moln-leverantör.

Den andra anledningen är möjligheten till automatisering i molnet. Tiden från beställning till leverans av en ny tjänst, tex en server mäts i minuter. I en traditionell it-miljö kan det ta veckor eller månader.

En molnstrategi har alltså två huvudsakliga drivkrafter:

  • Minskning av it-relaterade kostnader.
  • Snabbhet & agilitet.

Ett moln, publikt eller privat, är uppbyggt av komponenter som möjliggör automatisering av de flesta It-processer. Det är alltså molnet i sig som ger stöd för det två drivkrafternas snabbhet och minskning av kostnader. Val av leverantör, en publik ’hyperscale’, en lokal och mindre spelare eller en intern molntjänst är också beslut som drivs av andra argument än de som motiverar en molntjänst i sig (kostnadsminskning och snabbhet). De primära argumenten för ett privat moln är säkerhet och kontroll.

En nulägesanalys
Det finns sannolikt lika många väl genomtänkta argument för en molnstrategi som det finns företag. En rudimentär sortering av de som använder och de som inte använder molnet kan se ut som nedan.

Exempel på typiska användare av publika molnlösningar

  • Där man medvetet valt en publik molnlösning p.g.a. Kompetensbrist, budget, förväntad robusthet etc.
  • Där avdelningar/projekt valt en publik molnlösning då det inte funnits ett alternativ.
  • Rena SaaS-företag (born in the cloud).

Exempel på användare som aktivt valt bort molnet

  • De som är persondatakänsliga (landsting, försäkring, bank)
  • De som är IP känsliga (R&D)
  • Som medvetet valt bort en publik molnlösning p.g.a. Tekniska orsaker (legacy system, latency, licenskostnader)
  • Blivande SaaS, de som vill gå från en traditionell licensmodell till SaaS.

De som väljer bort molnet
Majoriteten av de företag som i dag inte använder publika molnlösningar har säkerhetsaspekter som den primära orsaken. Här är rättsläget komplicerat och det är svårt att bilda sig en entydig uppfattning om hur den enskilda verksamheten skall ställa sig i frågan. De stora aktörerna, AWS och MS menar att dom ger fullgott skydd till sina kunder, se exempel . Vissa hävdar att kryptering är en lösning. Oavsett detta menar exempelvis ESAM:s jurister att deras tolkning och rekommendation gäller ”att det i juridisk mening måste ses som ett röjande om en molntjänst används för behandling av uppgifter som är sekretessreglerade, och om molntjänsten ägs av ett utländskt företag där detta lands rättsordning ålägger företaget att under vissa förhållanden överlämna viss information till det landets myndigheter”. (VER 2018:57)

För denna typ av verksamhet kan ett privat moln vara den uppenbara lösningen på en molnstrategi. Ett privat moln ger samma funktionalitet som ett publikt. Skillnaden är att det privata molnet är en dedikerad miljö där man har full kontroll på var datat ligger, vem som har access till systemet och vem som använder det. Det privata molnet gör det enkelt att följa regulatoriska krav, vare sig dom kommer från myndigheter, företaget självt eller företagets kunder, befintliga eller kommande.

De som väljer molnet
För de verksamheter som i dag är brukare av publika molntjänster är situationen en annan. Snabbhet och flexibilitet i leverans av tjänster är som tidigare nämnts en egenskap för ett moln, vare sig detta är publikt eller privat.

Kostnadseffektiviteten är ett mer komplex område med gråzoner. Det privata molnet kan levereras som en managerad tjänst med samma supporthöjd som för ett publikt moln. Det privata molnet ställer alltså samma eller liknande krav på den egna it-avdelningens kompetens som det publika molnet. Skillnaden är att en privat molnlösning enklare möjliggör en uppbyggnad av intern kompetens om så är önskvärt.

För en verksamhet med en mindre konsumtion av molntjänster är den publika leverantören det absolut mest effektiva alternativet. En typisk tjänst för leverans av en virtuell server kostar typiskt mellan 800 SEK och 2.000 SEK per månad. Det är alltså enklast och billigast för ett projekt att börja konsumera molntjänster från en publik leverantör.
I takt med att konsumtionen ökar nås en brytpunkt där den månatliga kostanden blir lika stor eller mindre för ett privat moln. Ett annat mått på denna brytpunkt är vid en konsumtion av 60–70 virtuella servrar och cirka 10 TB lagring.
Det som gör denna brytpunkt svårdefinierad är att de publika molntjänsterna dels har en fast kostnad för resurser som CPU, lagring, VPN, vRouters etc. Men också en rörlig kostnad som är trafik och lastberoende. Detta talar förvisso till det privata molnets fördel eftersom man här slipper obehagliga överraskningar i fakturorna som beror på rörliga kostnader. Det privata molnet har en fast månatlig kostnad.

Migration mot en privat molnlösning
Teknologin i ett privat och publikt moln är lika. Det är alltså inte fråga om att migrera från en lösning till en annan. En applikation som körs på exempelvis AWS kan enkelt lyftas över till en privat lösning som är byggd på OpenStack-teknologi förutsatt att man inte låst fast sig i en proprietär eller leverantörs specifik teknologi. För att undvika fastlåsning anammar många företag en multicloud-strategi, dvs. Att en applikation måste kunna exekvera hos olika leverantörer. Detta är ytterligare en motivator för ett privat moln, – en garant för att undvika inlåsning.

Migration med tillhörande kostnader har alltså två olika grundorsaker:

  • Migration från legacy till moln (dvs. Som ett steg i molnstrategin)
  • Migration bort från en inlåsningssituation (dvs. Som ett steg i en felaktig molnstrategi)

Migration mellan olika molnmiljöer är däremot en relativt enkel aktivitet.

Kostnaden för ett moln
För att åskådliggöra en kostnadsjämförelse kan ELITS Private Cloud Basic användas som referens.
ELITS Private Cloud Basic innehåller 4 compute-noder med totalt 256 kärnor / vCPUer och 1 TB RAM.

Storage levererar totalt 120 TB SSD i 4 OSD noder. Controllers för compute och storage är triplerade.

I exemplet nedan används 128 CPU. Det är hälften av de 256 som basic-systemet innehåller. 128 CPUer är valt av två orsaker:

  • Motsvarar 50% användningsgrad
  • Ger full kapacitet för fail over.

Exemplet nedan har också 30 000/30 TB SSD storage. Basic systemet innehåller 120 TB raw storage. Vid triplering och 75% utnyttjandegrad ger detta ca 30 TB storage.

Case A
Den faktiska ”pay as you go”-kostanden för en reell kund under Maj månad för en publik tjänst och en konsumtion av 95 CPU och 6 TB storage.

Case B
En uppskalning av case A med 35% till 128 CPU och 9 TB storage för att underlätta jämförelse med denna kunds publika konsumtion av motsvarande tjänst i ELITS Private Cloud Basic

Case C
Kostnaden för denna kund att konsumera kapaciteten levererad i ELITS Private Cloud Basic

Notera att den rörliga trafikberoende kostnaden för publika tjänster är borttagen i exemplen för enkelhetens skull, den skall normalt läggas till. Det privata molnet har ingen motsvarande rörlig kostnad.

I ELITS Private Cloud har man alltså lämnat ”pay as you go”-prismodellen för en fast månatlig kostnad. Fördelen är att vid en konsumtion av ca 30 virtuella maskiner (antag en flavour med ett antal CPU, RAM och storage) blir kostnaden neutral jämfört med konsumtion av en motsvarande publik tjänst, med skillnaden att den tillgängliga kapaciteten är en faktor 3–5 större för samma månatliga kostnad. Nackdelen är att man vid en lägre konsumtion fortfarande betalar för den högre kapaciteten (som i detta fall är outnyttjad).

Kostnaden för ett privat moln beror på dimensionering, supportnivå och var den fysiska hårdvaran lokaliseras, men som en tumregel hamnar den månatliga kostnaden i allmänhet som visas. Man får alltså kapacitet motsvarande Case C men håller kostnaden i nivå med Case A och Case B.

Sammanfattning
Vad gäller då med de föreställningar som nämndes tidigare?

A. Det är dyrt.
–Ja, ett private cloud är dyrt jämfört med en publik tjänst för mindre användare.
–Nej, ett privat moln är inte dyrt då man närmar sig en konsumtion motsvarande 30–40 virtuella maskiner och ca 10 TB storage.

B. Det är komplext och svårt.
–Ja, att designa, bygga och drifta en molnmiljö kräver kompetens som inte självklart finns i ett företag.
–Nej, det är enkelt att använda ett molnlösning. ELITS har byggt kompetens inom molnteknik under mer än 10 år som dessutom kommer paketerad i vår lösning.

C. Det förutsätter att man har svart bälte i cloud teknik in-house.
–Nej, det står ELITS för. Dock innebär partnerskapet också kompetensöverföring vilket gynnar båda parter.

 

ELITS Private Cloud
ELITS levererar privata molnlösningar till företag där skalbarhet, flexibilitet och säkerhet är prioriterade egenskaper för it funktioner i verksamheten. Vi har under mer än 10 år byggt kunskap inom molnteknik tillsammans med kunder inom försvars- och telecomindustrin. Vi har också byggt och driver ett eget datacenter för ett antal specifika kunder med mycket speciella behov vad avser användbarhet, skalbarhet, flexibilitet och säkerhet. Enkelt uttryckt, vi kan det här området.

Syftet med vårt privata molnerbjudande är att effektivisera verksamheten för våra kunder. Det stora värdet med molnet ligger i kombinationen människor och teknologi där vi kombinerar konsultbolagets spetskompetens med produktbolagets fokus och effektivitet.